Archive for the ‘Humor’ Category

RFSU hade stånd i Visby

14 september 2015

Ofrivillig humor är väldigt roligt. När det blir kul utan att det var meningen. Som när en kvinna ringer in till P3 och vill berätta om sin elöverkänslighet: – Jag är så elallergisk att jag inte ens kan hälsa på mitt sladdbarn i skolan… Det blir sällan roligare än så. Eller när jag skulle berätta för min arbetskamrat att vi varit i Visby och träffat på personer som delade ut tunna skyddsfodral av gummi till ungdomar: – RFSU hade stånd i Visby. Det är humor. Idag slölyssnade jag på P1 och höll på att köra av vägen när en snubbe från Stockholms kommun kläcker ur sig på tal om graffitti-problemet: – Det sitter i väggarna att vi har nolltolerans mot graffitti.Sköna snickargubbarDe här snubbarna verkar ha roligt. I alla fall han längst till vänster. Han längst till höger är min fars morbror om ni undrar. Bilden är inte så rolig. Inte ofrivilligt heller.

I reklamsammanhang kan det också bli fel: – Gå med i Skytteföreningen och träffa nya kamrater. Eller i tidningarnas dödsrunor: – Den döde snickaren Nils Andersson sörjes närmast av två bräder. Där var det den allestädes närvarande TryckfelsNisse som varit framme. Han höll sig framme i Predikoturerna en gång också. – Kl 16.00 på lördag är det sängövning i Missionshuset.

På tal om reklam står troligtvis Konsum för en av de mer ogenomtänkta reklamslogans ever: – Kom med i det glada Konsumgänget. Det är inte ofta två prickar kan ställa till så mycket elände…

Bilar och andra motorfordon i mitt liv, del 3

24 juni 2014

Tidningen Klassiker gillade bilden på mig och vår Heinkel Kabine. I senaste numret (nr 6) har vi en helsida. Kul!

Bild

Heinkeln kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta (trots att den var så liten). Det var farsgubbens första fordon med fler än två hjul… Han hade en del motorcyklar och den enda jag kommer ihåg var en Matchless 500. Bild

Den klängde jag och min kompis Stefan på i garaget och jag fick åka med ibland också. Jag satt på tanken och en gång flög kepsen av minns jag. Tyvärr sålde fadren den till min klasskompis farsa. Hon var snyggast i klassen så jag förlät honom. Tyvärr förblev hon lika ointresserad av mig som innan…

Jag har skrivit tidigare om bilen som följde på Heinkeln – Opel Rekord Coupé 62 – men den kärran glömmer man inte så lätt. Helsoffa, rattväxel och sjukt snygg design. Tyvärr frontade faderskapet med en Merca så den slutade sina dagar på skroten. Inga personskador uppstod så gubben klev in hos Opel-handlaren och köpte en annan Rekord. 66:a coupé, silverfärgad. Snygg som attan. Den knäcktes av rosten men Opels mellannamn var ju ”mellanrost”..hehe

Bild

Nog om detta. Jag kör fortfarande Peugeot men drömmer om Subaru. Återkommer…

Egna foton jag gillar starkt 2

22 maj 2013

Det är allmänt känt att barn och djur fungerar utmärkt i reklamsammanhang. Jag har själv använt både bebisar, pingviner och hundar under min reklambyråkarriär. Nu blir det dock inte djur utan bara barn. Här kommer ett sanslöst foto som säger mycket om den oförställda glädjen som bara barn kan uppvisa. Min son har ett alldeles eget halleluja moment
Glädje
Nästa bild visar samma person men här är han lite mer nedtonad. Observera flugan som hans far bar med stolthet i koltåldern way back…
Fluga på
Nästa bildserie är en kultklassiker. Frugan lyckades med konststycket att fånga förut nämnde son i ett ögonblick där han undersöker tvättmaskinen grundligt. Cover me, I´m going in
tvätt_3

Slutar med en somrig bild. Systersonen vilar sig mot den ömma modern samtidigt som han njuter i fulla drag ev en regnbågsfärgad isglass. Sommar i ett fruset ögonblick kan man säga…
Isglassen_orig

Egna foton jag gillar starkt

15 maj 2013

Jag har fotat sedan  12-13-årsåldern. Min första kamera var en Agfamatic 200 sensor. Inte så bra men den var min! Sedan dess har jag avverkat några olika kameror. Tänkte visa några roliga och tänkvärda bilder från min portfolio som det så vackert heter.Bild

Denna bild hade jag turen att ta en sommardag på Visingsö. Mer tur än skicklighet. Frågor man kan få: Vem kör? Finns krockkudde? Är det en reklamfotografering för bilvårdsmärket Turtle?

Bild

Här är det midsommarfotografering. Sonen är måttligt road. Systrarna gör allt för att få igång honom och den ömma modern ser allmänt besvärad ut. Ett foto som alltid får mig på gott humör.

Bild

Tvillingplommon. Sensuella plommon. Kalla dem vad du vill men erkänn att Gud har humor. En frukt-ansvärt plump bild…

Bild

Sista bilden tycker jag säger mycket. Svenskt folkhem. Kungabilden, älghornet och slipsarna. Den är tagen hos en släkting och får mig att längta ut till stillheten och den enkla vardagen på landet förr i tiden. En lite vemodig känsla får jag när jag inser att detta Sverige är på väg att försvinna i glömska…

Bilar i mitt liv, del 2

14 mars 2012

När min storasyrra tog körkort köpte farsan en liten Fiat 127 till henne. Pigg liten bil med världens längsta växelspak. Tyvärr spenderade den mer tid på verkstan än hemma och till slut dog den. Då köpte farsan en Ford Taunus 12M med helsoffa fram och rattväxel till syrran. 500 riksdaler. Man får det man betalar för. Motorn skar och så var det roliga slut.

Min första egna automobil var en VW Derby -77. Den ljusblå färgen hette Miamiblå men mina kompisar sa kalsongblå…det kanske berodde på att det fanns små bruna fläckar här och där…Kvalitén var inte direkt hög så den stod på verkstan en hel del. När jag ringde ropade hon som tog emot samtalet på interntelefonen ut till verkstadskillarna: –Det är han med Derbyn igen! En gång när jag lämnat in den för nåt konstigt ljud sa killen: –Jag tror du håller på att tappa hjulet…Ja ja, den drog i alla fall inte så mycket soppa. Nästa bil blev en Audi 80. Den följdes av 2 st Volvo 740, mer känd som ”Traktorn” eller ”Soccecontainern”. Stabil men djuriskt lätt i bakvagnen på vintern speciellt.

I brist på fikaställe brukade döttrarna fika i kofferten. Efter Volvo-eran blev det Audi 80 igen. Avant den här gången. Sedan följde två Mazda 626 kombi, en Toyota Corolla Verso och en Toyota Avensis. De två sista diesel och troligtvis de bästa bilar jag haft (hittills). Nu kör jag som sagt Peugeot och vad jag tycker om det kan ni väl gissa…som vi sa när vi var små: Kör Peugeot så får du gå. Drömbilen är Porsche 911 men det blir troligtvis bara en dröm. Skall avsluta med ett citat om pengar. Rikedom ger inget skydd mot olyckor men jag gråter hellre i en Porsche än i en Fiat…

Bilar i mitt liv, del 1

11 februari 2012

Jag kör Peugeot just nu. Inte den på bilden utan den förra modellen 407 SW. Vill du testa den fina bilen ovan – Peugeot 508 SW GT – så klicka på länken eller bilden så kan du ansöka om en kostnadsfri testhelg med den läckra skapelsen.

Min familjs första bil var en Heinkel Kabine. Bil och bil, det var egentligen en trehjulig motorcykelbil. (Heinkel Kabine var en tysk mikrobil som tillverkades i Speyer mellan 1956 och 1958, sedan på Irland 1958 – 1960 och i England under namnet Trojan 1961 – 1964). P g a sjukdom fick pappa inte ta bilkörkort men hans mc-kort gällde. Man öppnade hela fronten och klev in och ratten satt i golvet. Egentligen var det bara plats för två men min händige fader tillverkade två små trästolar där jag och min syster fick sitta i ”baksätet” mitt emot varandra. Inte bekvämt men mysigt. På bilden står jag bredvid ”Lollo” någonstans mellan Säffle och norska gränsen. Den andra svartvita bilden föreställer en trevlig tysk familj gissningsvis. En händelse som är svår att glömma hände på hemvägen från Norge. Den skulle kunna platsa i Kjell Sundvalls film ”Vi hade i alla fall tur med vädret”, så absurd är den. Det bar sig inte bättre än att växellådan rasade. Pappa tog till tummen och en fet raggarbil stannade. De band fast vår Heinkel i en bogserlina bakom sin Cheva och drog iväg mot närmaste verkstad. Jag, morsan och syrran fick åka med raggarna och farsan styrde där bak. Vilken syn!

Efter några år fick far sitt efterlängtade körkort och kom hem med en Opel Rekord -62 coupe. Benvit med svart tak. Den var läcker. Sedan följde ett antal Opel Rekord, bl a en silverfärgad coupe -66. När han tröttnat på Opel kom han hem med en ful vinröd Saab V4 och då blev vi lite besvikna. För övrig var Saab 93 en av de första bilar jag satt i. Min faster tog ut en sprillans ny gråvit Saab 93 cirkus 1968.

Fortsättning följer…

Vad är svenskt?

15 februari 2011

Ibland verkar det som om vi svenskar tror att vårt land är jordens mittpunkt. Då kan det vara bra att påminna sig om vissa saker.

Hittade denna lysande text med bilder till som jag tyvärr inte vet vem som skapat. Men jag kan inte låta bli att dela med mig av det.

Olsson är svensk. Det är han stolt över. Utlänningar är bara skräp. Dom pratar så underligt, äter konstig mat och har så mystiska religioner. Dom duger inte till någonting. Sverige skulle klara sig bra utan utlandet.

Det här tänker Olsson när han vaknar i sin säng, som är en uppfinning från Asien. Han kryper ut ur sitt ulltäcke från Australien och sina lakan av bomull från Sudan. Han tar av sig sin pyjamas som ursprungligen är ett plagg från Indien. Så stoppar han fötterna i sina tofflor, en indiansk uppfinning. I badrummet tvättar han sig med tvål som araberna lärt oss…och rakar sig – en ritual från gamla Mesopotamien.

Så går han ut i köket och tittar ut genom fönstret – det var egyptierna som uppfann glaset. Apelsinjuice från Cypern, kaffe från Etiopien, socker från Kuba…Olsson läser tidningen – bokstäver som de gamla semiterna en gång konstruerade på papper som kineserna var först med att framställa med en teknik som vidareutvecklades i Tyskland.

Det regnar. Olsson spänner upp sitt paraply. Det var i Indien paraplyet först användes. Så kör han till jobbet. Han är glad och lycklig över att vara en god människa. ”Tack gode Jesus” tänker han och sänder ett tack till en jude som sällan sökte sig i lag med självgoda människor…

Vardagshumor, del 1

08 december 2010

Säga vad man vill om olika slags humor men frågan är om inte enkel jordnära vardagshumor är roligast. Tänkte försöka bevisa min tes med några sanslösa nedslag i den svenska verkligheten. Kan inte garantera sanningshalten rakt igenom eftersom jag inte varit fysiskt närvarande vid alla händelser. Men en skröna kan också vara rolig…eller hur?

En bilist svänger in på en P-plats avsedd för handikappade och ur bilen hoppar en till synes frisk och kry man. En annan man ser detta och ilsknar till. –Var är du handikappad då, i huvudet eller? Då går den förste mannen runt bilen och släpper ut en rullstolsburen kvinna…

Barnbarnet till sin mormor som kliver ur duschen: –Mormor, dina bröst har svimmat!

Min pappa satt och väntade på Apoteket. Då stapplar en halvdöv man fram till disken med ett recept. – Hur lång tid tar det? – Tio minuter. –Vad sa ni, nio minuter? – Nej, TIO minuter…

När jag var 6-7 år skulle vi åka till vårat sommartorp en vårdag. Pappa skickade in mig i affären för att köpa ”6 påsar morötter”. Jag tyckte det lät lite mycket, men jag gjorde som han sa. Jag lastade upp 6 kilo morötter på disken och då frågade kassörskan: – Har du kaniner? – Nej, hurså? svarade jag. Pappa såg lite förvånad ut när jag kom kånkande på morötterna. –Jag menade givetvis 6 påsar morotsfrön…

To be continued…

Ack Värmeland du sköna

04 november 2010

Dansband, Svennis, vargar, rally och Selma Lagerlöf. Det är nog ungefär vad som poppar upp i skallen på folk när de hör ordet Värmland. Men mina vänner: Det finns mycket mer än så!

Värmland. Smaka på ordet. Är det inte gott så säg? Jag förskönar troligtvis min uppväxt en hel del men för mig är Värmland glädje, trygghet, humor, osannolikt vacker natur, naturliga och enkla människor och mycket annat positivt.

Född i Värmland av mor uppvuxen i Roslagen och värmländsk far gör mig bara till halv värmlänning. Men konstigt nog känner jag mig som 120% dito.

Nu har jag bott mer än halva livet i Småland men inte är jag smålänning för det. Kommer aldrig att bli det heller. Ränderna går aldrig ur, rötterna är djupa och i mitt bröst klappar ett riktigt äkta värmlandshjärta.

Träffade en trevlig människa häromdagen. Vi kan kalla honom A. Jag hade ingen aning om att han hade sina rötter i Värmland men efter ett par minuter kom vi på att vi växt upp i samma landskap. Då hände något. Vi gled omärkligt över till en sjungande värmländsk dialekt och efter ytterligare några minuter kändes det som om vi känt varandra hela livet. Svårt för er som inte är värmlänningar att förstå men det är dagens sanning.

Skall sluta med en lustig historia (tycker jag i alla fall) som belyser vår något märkliga dialekt. Vi var ett gäng värmlandsungdomar som stack ner till Göteborg på det glada 80-talet. Till Liseberg närmare bestämt. Min kompis S. beställde en hamburgare och då frågade tjejen: Sallad, dressing eller rostad lök? Varpå S. svarade: ”Inge tokke!” Hon höjde på ögonbrynen och såg mycket frågande ut. Han upprepade ”Inge tokke!” Då ryckte en av oss andra in och simultantolkade: – Han vill inte ha något på hamburgaren.

Till sist vill jag skicka med er ett värmländskt uttryck som ger tröst i vardagen: ”Dä årner säj”

Oönskad hårväxt

09 augusti 2010

När jag var yngre hade jag enormt tjockt hår. Det är något som gått över med åren. Ni vet väl vad satellitklippning är? Ett varv runt månen…Min fader brukade klippa mig med en maskin som inte var av denna världen. Den luggades och en gång uppstod blodvite. Frisyrerna han skapade var inte heller det modernaste som skådats. Men jag gav igen när jag klippte honom många år senare. –Ingen takfot, ingen takfot, skrek han när jag höll på med nacken…Hehe.

Första gången mamma skickade mig till en riktig frisör gav hon mig tydliga order: –Säg åt honom att tunna ur håret. Blyg som jag var vågade jag inget säga, men när han nästan var klar klämde jag ur mig: –Mamma sa att du skulle tunna ur lite…varpå han svarade med andfådd stämma: –Det är ju det jag har gjort hela tiden…

Några år senare gick jag till en annan frisör. Han hade också problem med mitt tjocka hårsvall – saxen vek sig…–Det här är ju ett nummer från hästtagel, du har ju hår för två huvuden…osv. Konstigt nog fick jag bara betala för ett huvud…

Mitt tjocka hår gjorde att jag ofta fick mjäll. Det fick mig att dikta följande när jag var 19 år:

Mjäll
små vita fjäll
ligger i drivor på axel och krage
Och man undrar – hur har de mage?
Klia och riv
Snöfall
Vilket liv
Står inte pall
Köper ett shampoo till mitt hår
Hutlöst pris
Beskrivningen krånglig och svår
Jasså på så vis:
Fukta, massera
Lukta, kassera
Skölj, fåtölj
Tvätta ofta
Inte din kofta
utan ditt hår
så kanske du får
mjällfritt hår i år
Önskedröm?
Ja!

Till sist en klassisk konversation hos frisören:
–Hur skall ni ha det då?
–Som min bror.
–Och hur har han det då?
–Jotack, bara bra.

Som bonus kommer ett klipp från Året Runt.