Archive for the ‘Musik’ Category

Femton låtar jag aldrig tröttnar på

18 april 2012

Jag är sjukligt musikintresserad. Utan musik vore livet outhärdligt. Lyssnar på olika sorters musik och gillar variation. Är det bra är det bra. Har mina husgudar dock. Bl a Bob Dylan, U2, Bruce Cockburn, Pink Floyd m fl. Här följer ett urval av mina favoriter. Tröttnar aldrig på dessa musikaliska mästerverk. Svårt med listor men denna är jag ganska nöjd med. Låtarna är slumpvis ordnade.

1. The king is half undressed – Jellyfish
2. All along the watchtower – Bob Dylan
3. Comfortably numb – Pink Floyd
4. Gold in them hills – Ron Sexsmith

5. Solsbury Hill – Peter Gabriel
6. This years love – David Gray
7. One – U2
8. 20 years – The Civil Wars


9. Closer to the light – Brucke Cockburn
10. Somewhere only we know – Keane


11. Angie – The Rolling Stones
12. Someone like you – Adele


13. I keep forgettin´ – Michael McDonald
14. Karma Police – Radiohead


15. And I am telling you I´m not going – Jennifer Holliday

Av dessa 15 har jag bara sett 4 live tyvärr. U2 3 gånger, Bruce Cockburn, Bob Dylan och Michael McDonald 1 gång. Oförglömliga minnen! Om ni, mot förmodan ;-),  skulle vilja lyssna på ovan nämnda verk så finns Spotifylänken här: 15 låtar jag aldrig tröttnar på. Och en sista tanke: Visst är det fascinerande och nästan gudomligt vad man kan skapa med bara sju toner…

Annonser

Golvad av Pink Floyd

27 maj 2011

Hösten 1975 kommer jag aldrig att glömma. Vi hade börjat 6:an och fått en ny cool lärare. Då tyckte jag han var gammal men han var väl ca 25 eller nåt. En dag sa han att vi skulle lägga oss på klassrumsgolvet i en ring med fötterna inåt. Han satte på en skiva och släckte ljuset. Uppgiften var att vi skulle måla bilderna som vi fick i huvudet när vi lyssnade på låten. Låten var Shine on you crazy diamond med Pink Floyd. 13 minuter lång och hämtad från albumet Wish you were here. Min uppväxt präglades av Povel Ramel och Einar Ekberg så detta var det häftigaste jag hört. Om jag minns rätt så målade jag en flygande gitarr omgiven av starka färger. Flummigt värre.

Inte bara Pink Floyds musik var häftig utan även deras snygga och obegripliga omslag. En man som brinner (WYWH), en flygande gris (Animals) osv. Tror det är svårt för dagens kids att fatta det där med LP-omslag. Det var ju halva nöjet att sitta och vända och vrida på omslaget när man lyssnade.

1977 kom Animals och 1979 släpptes The Wall och det var då jag på allvar fastnade för deras musik. Fantastiska låtar och spännande texter. En kille i min klass på gymnasiet hade sett dem live i USA. Nästan för stort för att vara verkligt. Ett flygplan kraschade in i muren på scenen tydligen.

Jag älskar fortfarande Pink Floyd och speciellt albumen som gjordes mellan 1973 och 1983. De tidigare skivorna är för flummiga för min smak och de nyare innehåller sämre upprepningar av gamla låtar.


Pink Floyds Top 10 enligt mig:
1. Wish you were here
2. Shine on you crazy diamond
3. The great gig in the sky
4. Us and them
5. Money
6. Comfortably numb
7. Dogs
8. The hero´s return
9. Mother
10. Sheep

Från stenkaka till Spotify

13 april 2010

Jag är sjukligt musikintresserad. Mitt musikintresse grundlades i unga år och ett av mina tidigaste minnen är när fadren laddade sin ögonsten med en stenkaka. Jag kan se radiogrammofonen framför mig och höra ljudet när pickup-armen rör sig mot stenkakan. Sången ”I en klosterträdgård” strömmar ut ur högtalaren. Jag är 4-5 år och tycker det är sjukt spännande. Andra klassiska låtar som spelades var t ex ”Vildanden”, ”Jag är främling, jag är en pilgrim” och ”En sliten grimma”. Ett annat minne är när faderskapet sitter framför ovan nämnda möbel och rattar in konstiga kanaler på Långvåg. Han var speciellt förtjust i tysk körsång. Det är något jag tyvärr inte ärvt.

Vi hade barnskivor också: Victoria Kahn med bl a ”Valpen i fönstret” och ”Kör långsamt pappa”. Jag har singeln från 1966 i min ägo fortfarande. Grammofonen klarade både stenkakor, LP och singlar. En finess var automatiska skivväxlare. Man kunde lägga flera skivor på en arm och så ramlade de ner en efter en på varandra.

Min första stereoanläggning inhandlades 1980 och var av märket Philips. Tower-modell i borstad aluminium. Den första LP-skiva jag inhandlade var Peter Gabriels andra soloalbum. När ”Games without frontiers” pumpades ut ur de mattsvarta högtalarna var jag inte långt från Nirvana.

De senaste 30 åren har mycket hänt. Från blandband, CD-skivans intåg till mp3-filer och Spotify. Nu har man kopiöst mycket musik ett musklick bort. Och möjlighet att nyupptäcka gammal bra musik som man inte hört på länge. Det roliga är att t o m en sån udda figur som JokkmokksJokke finns på Spotify. Leve valfriheten och länge leve musiken.